Senast 1 jan 2010 finns denna sida enbart på www.gammelbo.se (och www.gammelbo.com)
| Våra
svenska lövträd | |||
| Träden i skogen | |||
| Talesättet ”Man ser inte skogen för bara träd” används för
att beskriva problemet med att det kan vara svårt att se helheten när detaljerna
är många. Bokstavligen är det snarast tvärtom idag. De flesta ser inte träden
för bara skog. | |||
| Kan du skilja på vårtbjörk och glasbjörk, gråal och klibbal,
rönn och ask, hassel och alm, bergek och skogsek, hägg och sälg? Ja, du har du
verkligen sett på träden i skogen. Men för de som tycker att det är lite knepigt
med alla lövträd publicerades i Bergslagsposten 1994 en serie om träden i skogen
som jag skrev och har upphovsrätten till, varför den kan läggas ut här. Skogen utgör hälften av all mark i Sverige. Tio procent av marken används för jordbruk. Resten är myr och fjällmarker. Hälften av all skog är i privat ägo, en fjärdedel i allmän ägo och en fjärdedel ägs av aktiebolagen. Skogen består mest av gran, 46 procent, och tall, 37 procent. Bara femton procent av skogen är lövträd. Under många år har lövträdens andel av marken minskat. Möjligen har minskningen stannat upp sen skogsbruket insett nackdelen med monokulturer med ett enda trädslag. Man har börjat spara lövträden för den biologiska mångfaldens skull. Ädla lövträd Bland lövträden urskiljs den grupp som kallas ädla lövträd. Vari ädelheten finns är buden många om, men de kräver bra jord för att trivas. De kom som invandrare i ordningsföljden alm, ek, lind, ask, lönn och sist kom boken för 4000 år sedan. I serien om träden i skogen har Bergslagspostens nu pensionerade fotograf Lennart Eriksson tagit bilder på stora gamla träd i Ramsbergs församling, och han har haft vänligheten att ge mig tillstånd att publicera bilderna på nätet. | |||
|
Allt om träd välkomnas, resten hänvisas till "stora" gästboken... | FOTNOT:
Från dessa källor har vi tagit uppgifterna: Publicerad i Bergslagsposten augusti 1994 Efter
ett år och fyra månader har jag äntligen, juli 2004, skrivit
in alla texterna igen i burken och lagt ut dem här på hemsan. Nu återstår
att scanna bilderna... så
småningom blir det säkert helt klart. Och vill det sig väl så
gör jag ett PDF-dokument för nerladdning, med allt samlat. Men risken
finns ju att det tar ytterligare ett år och fyra månader förståss
*skratt*. | ||
|
Den här länken är ju bara ett måste! ...och dom har ett särskilt nyhetsbrev man kan prenumerera på HÄR Vill du veta mer om hur man identifierar träden vintertid finns ett examensarbete i PDF-format att hämta HÄR. (Med tillstånd från Kalle Brandén 27 aug 2004) | |||